Höstlördag

Häftigaste himlen

Vällingby klockan 22.00

Livet: Kontraster

 

Ena dagen: Cupcakes, kalas, glada människor.

Nästa dag: Hälsa på farmor på sjukhuset.

Ungefär så där som livet är.

Vad jag har gjort idag

Bakat kladdkaka med en smiley på. Och signerat den.

Äckelköket

Här i Amsterdam har jag bott i en studentkorridor med gemensamt kök. Jag har dock aldrig någonsin lagat mat i det köket. Bilderna visar varför. När jag gick förbi köket idag hade inte mindre än två duvor flugit in genom fönstret och kalasade på matresterna på golvet. Fräscht!

Tur att jag och Emelie har haft en egen liten spis och kyl att dela på. Inte så vidare hög standard, men garanterat duvfritt i alla fall.

Flyttar

Jag städar och packar. Slänger allt som inte får plats i väskan. Min inre feng shui-tant känner befrielse.

Det är coolt att betala skatt

Jag gillar människor som gör demonstrationer i vardagen, som vill göra skillnad. Och så gillar jag myndighetsmänniskor som är människor och inte byråkrater.

Promenad i Diemen

Schools out forever

Förra veckan tog skolan slut. För alltid! Först presentation/release party av magasinet vi jobbat med under terminen. Sen firade vi som vi brukar, med glass och massor av mat på vår favorittapasrestaurang.

Lyckat

Idag har det varit varmt i Amsterdam. Jag har druckit frozen cappucino och fått bondbränna. På ena armen. Snyggt.

Om att vara journalist i Amsterdam

Onsdag eftermiddag, i en konstateljé, Amsterdam.

En kvinna arbetar med snabba fingrar i en lerklump uppsatt på en ställning. Framför henne sitter två män, den ena är hennes äkta man och den andra kedjeröker och berättar historier om hur han arbetade som journalist i Iran, odlade magic mushrooms och "really enjoyed those transexuals in Bangkok". Det är också den här mannens ansikte som skulpteras i lerklumpen. Kvinnan, den äkta mannen och mångkonstnären dricker alla tre billig chardonnay från mataffären.

A ställer frågor, jag filmar och vi kommer fram till att nej, sådana här situationer hamnar man aldrig i som lokalreporter i Sverige. Synd.

Fredagsmys

Stoltaste storasystern i världen är jag

Den här tjejen är min syster. Hon är 16 år och gick ut nian idag. Och fick stipendium för bästa betygsökning under året.

Natten

Somnade halv fem. Vaknade för en halvtimme sen. Någon som vill byta sömn med mig? Inte? Nähä.

Känn ingen press älskling, men...

För några dagar sedan hittade någon till den här bloggen genom att söka på "Björn Schmidts fru".

Mina tjejer i Amsterdam

Drinkar och middag på Hard rock café.

World press photo-utställning i Oude kerk.

Näst bästa glassen på Häägen Dazs. (Den bästa finns på Triumfglass i Partille.)

Mys på coolaste baren Mandjes. Europas första gaybar och kvinnan som öppnade baren har hängt upp bhar, slipsar och underkläder i taket, gåvor från människor som hon har haft intressanta samtal med.

Smalaste gränden i Amsterdam finns på Oudezijds Voorburgwal.

En fantastisk långhelg med många skratt, mycket mat, massor av prat. Nu har jag ont i magen och är trött i fötterna. Men det var det värt!

Världens bästa fredag

Idag kommer två härliga tjejer från Sundsvallstiden hit till Amsterdam. Hurra, vad mysigt det ska bli!

Ibland känns det lite som att Amsterdam är ett Big Brother-hus. Vi bor här i vår lilla bubbla, hänger inte riktigt med i världen utanför. Det är bara tre veckor kvar nu, och trots att det ska bli himla skönt att få komma hem, så känns det allra mest bara konstigt. 

Tur då att folk kommer hit med jämna mellanrum och plockar ner mig på jorden igen. Lina och Emma, ni är efterlängtade!

Borde sova så här bra jämt

Det här med sömn. Sjukt underskattat! Det finns ju inga gränser för hur effektiv jag blir när jag sovit bra en natt. Har skrivit en jättelång to do-lista av bara farten och nu är den nästan helt avbockad. Med halva dagen kvar!

Och på den sjunde dagen...

...vilade kanske Gud, men definitivt inte jag.

Halv åtta gick jag upp i morse för att gå på gudstjänst i Amstelveen. Och nog för att det var trevligt och ganska häftigt, med rockband istället för orgel och "Madonnaheadset" i en skolaula i stället för ekande kyrkolokaler, men detta ska bli en dokumentär om den internationella kyrkan Crossroads. Som för övrigt har medlemmar från alla världsdelar!

Jag har verkligen världens bästa, roligaste och intressantaste jobb.

(Och eventuellt kommer filmen upp här senare. Eventuellt.)

Välbehövligt

Igår: uteservering, pizza, prat och rosé på Vapiano vid Amsterdams hamn.

Idag: Regn, blåst och en inte sådär jätteproduktiv dag.

En helt vanlig sketen tisdag

Först: Lunch på mysigaste Bazar.

Sen: Plugga holländska på café.

Livet är skönt!

En månad kvar!

Idag: Exakt en månad kvar till jag lämnar Amsterdam och kommer hem till Sverige igen. Ingen skola, äntligen jobba, liiite närmare till den finaste av de fina.

Men, hur ska jag hinna med allt jag vill hinna med här? En månad är sjukt kort tid!

En grön dag avslutades med en grön drink

Igår var jag och Angelica i Utrecht och intervjuade tjejen i solglasögon om swopping (byta kläder med varandra). Efter det strosade vi runt i solen längs kanalerna, åt indisk mat och drack världens äckligaste drinkar. Min: Melon margarita med chili. Angelicas: Vodka, ananasjuice, ingefära, chili och svartpeppar. Vi var helt enkelt tvungna att testa. Och dricka upp i lidande eftersom "vi hade betalat för dem". 

En härlig dag var det i alla fall.

Jag kanske lyckas byta till mig några barn

Idag ska jag på swopping hos Little Green dress.

Och kan man inte holländska kan man låta Google översätta:

Fredag ​​20 maj är det största evenemanget i Nederländerna omlokalisering, "Vi Beat the Mountain Day". Under detta evenemang kommer att öppna en liten grön klänning organisation kläder utbyte. Detta innebär att du kan hänga kläder på vår tvättlinan-utbyte och andra dokument som kan vara här. Vi vill åka till massor av människor klänning swap! Den här gången kommer vi inte bara kvinnornas handel, men också män och barn är välkomna med sina överskott objekt. Män, kvinnor och barn, kan allt bytas. Också ganska handväskor, skor eller kedjor får byta tvättlina hänger. Förutom våra kläder swap är en marknad där Yahoo har flera entusiastiska designers hip, modern erbjuda produkter tillverkade av 100% återvunnet material. Det lovar en inspirerande, vacker dag att vara så ta en eftermiddag, ring dina vänner och kom med!
Fredag ​​20 maj 2011
14,00 till 19,00
Cathedral Square, Utrecht
Inträdet är gratis!

Men jag är en skitbra journalist. Faktiskt.

Alltså, det där om att folk säger att arbetslösa människor som inte söker tusen jobb om dagen är lata. Sluta med det. 

Söka jobb är värsta som finns. Jag får hjärtklappning och ont i magen. Det finns inget som får mig att tvivla så mycket på mig själv som att skriva personliga brev och formulera cv:n.

Vardagslyx

Fint

Det här är det finaste jag sett på länge. Som den språknörd och ordtrollare jag är blir jag förstås helt löjligt förtjust i det här. 

Alla har rätt till ett språk. Alla har rätt att känna glädje i att berätta och bli lyssnade på.

Saker man kan utläsa från den här bilden

1. Vi kommer att få blåögda barn

2. med äppelkinder

3. och fåniga flin.

Möten man minns

Theo van Haaren håller i bilden av sig själv som 17-åring.

Det här är Theo van Haaren. Han är 85 år gammal och krigsveteran. När andra världskriget kom till Amsterdam var han 15 år och han gick med i en holländsk motståndsrörelse. Med Gestapo i hasorna tvingades han fly utomlands och gick istället med i en belgisk motståndsrörelse. I oktober 1944 tvingades han ut i kriget som soldat. När freden kom, sju månader senare, svor han på att aldrig hålla i ett vapen igen.

Theo van Haaren hatar krig. Han säger att krig är smutsiga och känslolösa och han drömmer fortfarande mardrömmar om kriget och om att han blir avrättad. 19 av hans vänner i motståndsrörelsen blev nämligen det. En annan vän, en judisk man som överlevde kriget, gifte sig och utbildade sig, orkade inte med sina minnen och den posttraumatiska stressen. Han hängde sig.

Men Theo van Haaren har lämnat kriget bakom sig. Han tänker inte på det så ofta, men det är bra att berätta, säger han. Man måste minnas det som hände. Varje år på andra världskrigets minnesdag, den fjärde maj, sätter han på sig sin uniform och går till en minnesplats och lämnar blommor. 

"För andra är människorna i kriget okända, men jag tänker alltid på mina vänner. Jag ser dem i mina minnen och för mig är de fortfarande levande."

Landet Kärlek

Om jag tänker efter så är jag ändå rätt glad över att ha hemlängtan. Det är ju ändå rätt lyxigt att ha något att längta hem till. Människor som bryr sig och som tycker om. Familjen, en hund som alltid är glad och världens bästa kille. Jag är så bortskämd med kärlek och jag är så tacksam för det.

Jag tror det kallas hemlängtan

Kom tillbaka till Amsterdam för några timmar sedan. 

För 12 timmar sedan åt jag frukost på altanen i ett soligt Göteborg.

För 24 timmar sedan hade jag precis haft en fantastisk grillfest med fina människor.

Nu ligger jag i oskön säng i ett rum som luktar instängt och tänker på att det är sju veckor kvar tills jag får åka hem.

J ♥ B

Zakynthos, juni 2010.

Vi firar 2,5 år tillsammans idag!

2,5 år av tårar, skratt, magsjukor, resor, distansförhållande, samboförhållande, drömmar, framtidsplaner, leva i nuet, skyhöga telefonräkningar, pussar, god mat, överraskningar, skypesamtal med dålig täckning, presenter, bilinbrott, guld och gröna skogar och vardagsgegg.

Sådär som livet är. Helt perfekt.

Hjälp! Det brinner!

Brandlarmet gick i skolan idag när jag satt på sjunde våningen. Helt övertygad om att det var övning eller falsklarm går jag ganska lugnt ner för trapporna. Alla sju. Men – så ser jag röken. Och en man på bår, som ser helt livlös ut. Det är på riktigt alltså, tänker jag. Lite mer skakad nu. Kommer ut ur byggnaden och hör en klasskompis prata om en "fake man". Men nä, vadå fake? Inte bär man ner en man på bår under en övning?

Jo. Det gör man visst det. Det var någon form av övning, med evakuering, sjukvårdspersonal och flera brandbilar. Och röken, den kom från en rökmaskin.

Saker som är svårt

Prata in en text på engelska med täppt näsa och få det att låta bra, helst utan att tappa andan. Damn you, pollenallergi!

Så unga, så oförstörda

 B och jag i Botaniska i Göteborg, påsken 2009.

På fredag ska jag äntligen till Göteborg igen. Som jag längtar!

Nu känns det bättre

Blå himmel, sol och 21 grader. Jag flyttade ut kontoret och låg i gräset och pluggade holländska. Bra så.

En sån dag

Hej. Idag har jag prestationsångest och hemlängtan. Hejdå.

Hur tänkte de där?

Fick brev från mitt holländska bostadsbolag. Såg viktigt ut. Verkade vara viktig information. Tror jag. Jag kunde nämligen inte förstå vad det stod, eftersom hela brevet var på holländska. I ett område där det finns cirka hur många utbytesstudenter som helst, ska det då vara så svårt att skicka ut info på engelska?

Dessutom: samma bostadsbolag skickar ibland ut mejl också. Mejlen är alltid på engelska. Vad är skillnaden på skrivna brev?

Har man ingen som ger en påskägg får man ge till sig själv

Påsken

Sommaren kom till Amsterdam. 

25 grader och sol och livet är underbart.

Körsbärsöl i t-shirt kl tio.

Påskmiddag: Tapas! Bröd med mumsiga röror. 

Och köttbullar, kyckling, getost i serranoskinka, 

fyllda paprikor och biff på rostat bröd.

Efterrätt: Jordgubbssoppa med myntasås.

På Damtorget hade någon smällt upp ett helt tivoli. 

Komplett med pariserhjul, slänggunga, 

läskig hävarm som gick runt, runt, 

spökhus och lotterier.

Och en klassisk karusell såklart.

Lite regn skulle vara välkommet

Inte för att klaga på att sommarvärmen har kommit till Amsterdam. Men alla blommor, träd, frön och allt som slår ut på en gång – den här pollenchocken blir min död. En näsa som är ständigt täppt, huvudet som väger flera hundra kilo. Och trött är jag, av allergi, och av de tabletter jag moffar i mig för att våga gå ut.

Så ett kort, litet, men intensivt regn skulle jag inte ha något emot. Bara så pass att alla pollen landar på marken och inte flyger omkring och hamnar i min näsa.

Utanför mitt fönster just nu

Diemen, kl 18.30, 19 april. 23 grader!

Lite lätt irriterande

 

För en vecka sedan var jag på Amsterdam Arena och såg Ajax spela vänskapsmatch mot ett japanskt lag för att samla in pengar till Japan efter jordbävningarna och tsunamin. Matchen var sådär och gav inget bestående intryck. Men eftersom det var ett välgörenhetsjippo var också ett gäng artister där. Sedan dess går jag omkring med denna låt på hjärnan. Den vägrar släppa. Inte heller bilden av hur alla på hela arenan kunde, och älskade, låten. Jag älskar den inte. Men som sagt, den vägrar släppa.

Om att vara en vinnare

Mental kollaps
Under OS 2004 i Aten hade amerikanen Mathew Emmons bara ett skott kvar till seger i skytte – när han råkade skjuta på fel tavla och tappade guldmedaljen.
Under OS 2008 i Peking hade samma amerikan återigen bara ett skott kvar till seger – när han sköt sitt sämsta skott någonsin i tävlingssammanhang och återigen tappade guldmedaljen med en fyra i sista skottet. Men den här gången sköt han i alla fall på rätt tavla.

Mental styrka
Australiens stavhoppare Steve Hooker missade två hopp i rad på 5,80 m och var på väg ut ur stavhoppsfinalen, men klarade i sista försöket. Han missade sen två hopp i rad på 5,85 m, men klarade i sista försöket. Han missade sen två hopp i rad på 5,90 m, för att så ta av sig överdragsbyxorna och klara i tredje försöket, något som gav OS-guldet. Sen avslutade Steve Hooker med att försöka på nytt olympiskt rekord, 5,96. Även det klarade Hooker, i tredje försöket…

Vad är en vinnare?
Enligt Olof Röhlander:

- En vinnare i avgörande lägen har tränat upp förmågan att gå in i sig själv och koppla bort alla ovidkommande faktorer.

- En vinnare litar på sig själv, tror på sig själv och vet vad hon kan.

- En vinnare ser fram emot och njuter av tuffa lägen.

- En vinnare har vid hundratals tillfällen tränat mentalt och visualiserat, fantiserat och drömt om att lyckas i avgörande lägen.

- En vinnare har en förmåga att motivera sig själv även när det går emot och ger inte upp.

Jag har tänkt mycket på det här i helgen. Hur prestation hör ihop med den mentala inställningen. Hur man kan påverka sin egen situation, sin lycka och sitt sinne. Helgens funderingar resulterade i att jag sprang runt kvarteret två gånger och satt under ett träd och funderade på livet. Oklart vad detta blir i det långa loppet, men någonting startade det i alla fall.

Källa.

Så höjdes blodtrycket några snäpp på en söndag

Som vanligt tänker jag inte säga det själv, när andra säger det bättre.

Hade blått nagellack varit bättre?

Hörrni, ska vi snacka om killar och rosa igen?

Spana in This little piggy went to hell.

Borde kanske planera min pluggtid bättre

Det känns ju sådär när man hör rykten om att 40 procent av klassen blev underkända på uppsatsen om världskonflikter. Ja, den uppsatsen som jag skrev i ett svep på en dag. Är inte direkt kaxig nu kan jag säga. Håll tummarna för att jag blev godkänd!

Helgen

 

Kanaltur. Jordgubbar och vin i en park. Pubhäng. Blommande träd. Solsken. Och många, många pussar.