Dag 30: Ett sista ögonblick

Jag redigerade radioteater i skolan när mobilen ringde.
”Johanna, du måste komma till sjukhuset. Farfar är död.”
Nej.
”Jag måste gå, min farfar är död. Kan ni fortsätta själva?” sa jag till mina klasskompisar.
Som om de skulle säga nej!
Sen gick jag på tunnelbanan i Hässelby strand. Jag satt i ett hörn och grät. Vagnen var nästan full, men ingen sa något. Ingen brydde sig om en tonårstjej som satt och grät, mitt på dagen.
Det tog en evighet att komma fram till sjukhuset.

Han var så fin farfar, sista gången jag såg honom. Han såg ut som han låg och vilade middag bara. Jag tänkte att snart öppnar han ögonen och börjar skämta, som vanligt. Och jag tänkte att hur kan de verkligen vara säkra på att han är död? Han kanske bara luras. Det vore typiskt farfar.
Men han lurades inte.

En månad senare var begravningen. Jag höll samma tal som jag höll på hans 75-årskalas. Eller ja, jag höll en lapp i handen och snyftade fram några ord och höll pappa krampaktigt i armen. Men jag tror att farfar blev glad ändå.

Det är snart åtta år sedan, men jag tror fortfarande att farfar ska svara i telefonen när jag ringer.

Varför skriver jag det här?

Dag 29: Mina ambitioner

Att hitta mitt inre lugn och behålla det.

Att vara den bästa tjejen till den bästa killen.

Att uppfylla mina drömmar.

Att göra val som jag kan stå för och som får mig att må bra.

Att springa det där marathonloppet som jag slog vad med pappa om...

Varför skriver jag det här?

Dag 28: Det här saknar jag

Sol, skinn på näsan och sömn.

Varför skriver jag det här?

Dag 27: Min favoritplats

Där grusvägen dammar som mest, där skogen är som tystast och solnedgångarna som vackrast, där ligger mitt land. I Norrland får man egentligen inte säga "landet" om sommarstugan (för alla nollåttor har sitt eget land) men det skiter jag i.

Tallnäset är mitt land, min egen plats i världen. Min oas. Här har jag tillbringat alla mina somrar genom att säga hej till solen med farfar, fiska abborrar med familjen och tälta med kusinerna. På vintrarna åkte vi skidor i skogen, hade picknick på isen och byggde kojor i snöhögar.

Här mår jag bra.

Varför skriver jag det här?

Dag 26: Mina rädslor

Jag är rädd för spindlar, ormar, höga höjder, trappor och mörker. Spindlar och ormar för att de krälar så äckligt, höga höjder och trappor för att jag kan ramla och dö och mörker för att jag har absolut noll mörkerseende.

Men ännu mer rädd är jag för berg- och dalbanor. Alla älskar Gröna Lund, Liseberg och Tivoli. Själv får jag svettningar och dödsångest. Åka berg- och dalbana verkar ungefär lika kul som att hoppa bungyjump utan lina.

Men allra mest rädd är jag för döden. Inte så mycket att dö själv, men att alla andra ska dö. Och att jag ska bli ensam kvar. Att mormor och farmor ska dö innan de får barnbarnsbarn, att mina föräldrar inte ska finnas en dag, att mina småsyskon ska dö innan de blir gamla och rynkiga. Att B ska dö, försvinna och inte längre finnas i mitt liv. Den tanken skrämmer mig så mycket att jag inte ens vågar tänka den. (Och jag slutade på riktigt att andas när jag skrev det här...)

Varför skriver jag det här?

Dag 25: En första

Hela våren hade vi sytt. Alla syslöjdslektioner hade gått åt och några extrainsatta dagar. Vi hade varit i tygaffären i Sundbyberg. Den som har tyger från golv till tak i alla möjliga färger, mönster och material. Vi fick hjälp att välja, för det räckte inte att välja en fin färg och ett vackert tyg, det skulle gå att sy just den modell vi valt också.
Mitt tyg var ljust blått med skimmer i. Lite styvare, nästan lite prassligt. Modellen jag hade valt hade en med rejäl kjol. Här ska sys balklänning!

Vi var ungefär som mössen i Askungen på julafton. ”Vi ska sy och vi ska klippa...” Och så kom syslöjdsfröken och stoppade oss innan det blev alldeles tokigt. Men till slut blev det bra. Min alldeles egensydda balklänning. Jag skulle kunna säga att det var jättesvårt, bara för att imponera. Men det var det inte. Och kul var det.

Dagen B som i bal kom en kväll i maj. Skolgården fylldes av femtonåringar i balklänningar och kostymer och föräldrarna och lärarna tävlade om vilka som var stoltast. Jag minns inte vad vi åt, men det var trerätters i skolmatsalen som serverades av åttorna. Sedan uppträdde Martin Stenmarck och en ganska kul trollkarl. Till sist dansade vi bugg och vals i ljushallen till liveband.

Min första, och livs enda, bal. Fruktansvärt urtrist och tråkigt, men vad är väl en bal på slottet en gammal skola med snus i väggarna?

Varför skriver jag det här?

Dag 24: Det här får mig att gråta

Jag gråter av bröllop, begravningar och Björn. Eller, jag gråter av att inte få vara med honom. Innan vi flyttade ihop grät jag varenda gång vi åkte ifrån varandra. Inte sådan där fin och gullig gråt, utan den fulaste fulgråten med skrik, snor och mascara på kinderna.

Nu vet jag att jag inte behöver gråta, för han kommer alltid tillbaka.

Varför skriver jag det här?

Dag 23: Det här får mig att må bättre

Spinning och styrketräning. Solsken. Min härliga familj. Vänner. Den gulligaste hunden. Min kille som gör allt för att göra mig lycklig.

När Daisy kryper upp i knät och tigger köttbullar, då mår jag bra.

Varför skriver jag det här?

Dag 22: Det här upprör mig

• Människor utan empati. Jag tycker att det är pinsamt och lite äckligt med människor som inte kan och inte vill förstå hur andra människor känner.
• Människor som tror att deras sätt att leva är det enda rätta – och ser ner på alla som inte lever som de. Vare sig det gäller vegetarianism, nykterism, homofobi eller islamofobi. Öppna ögonen, prova något nytt och lära av varandra, ska det vara så jäkla svårt?
• Krig och orättvisor och barnen i Afrika.
• Människor som dör unga. Så jävla onödigt, hör du det, Gud?!
• Människor som alltid är pessimistiska och som sprider negativ energi. Stanna hemma eller gå i terapi, men sprid för fan inte din skit i resten av världen.

 Varför skriver jag det här?

Dag 21: Ett annat ögonblick

Vad göra när termometern visar -17 och c-uppsatsen känns lång, tung och tråkig?

Julbaka med bästa brudarna såklart!

Efter timmar av skratt, julmusik och provsmakning av smetar kunde vi duka fram pepparkakor, lussebullar, pepparkaksmuffins med vit choklad- och limeglasyr och cheesecake med pepparkaksbotten och passionsfrukt, stjärnfrukt och strössel på toppen. Till detta drack vi julte, julmust och blåbär- och lingonglögg.

Mys på hög nivå när det behövdes som bäst. Tack för att ni finns tjejer!

Varför skriver jag det här?

Dag 20: Den här månaden

Snö, mörker, kyla. Te i överflöd och för lite sömn. C-uppsats tills jag spyr och en stark längtan efter ledighet. Ångesttankar för framtiden och förberedelser för Amsterdam. Kramar och klumpar i bröstet. Tjejfniss och för många uteluncher.

En helt okej månad, men är det inte lite roligare att leva på sommaren? Vad som än händer så får man i alla fall sol i sinne och lite fräknar på näsan.

Varför skriver jag det här?

Dag 19: Detta ångrar jag

Jag ångrar att jag inte har skyddat mig själv bättre genom livet. Jag ångrar alla gånger jag har låtit människor tjuva åt sig min energi så att jag har blivit tom, olycklig och ensam. Jag ångrar att jag tagit skit som jag inte förtjänat utan att protestera.

Jag ångrar att jag inte har sagt åt människor att dra åt helvete oftare.

Varför skriver jag det här?

Dag 18: Min favoritfödelsedag

Min 18-årsdag. 

Jag firade med en vecka i fjällen med familjen. Grymma dagar i backen tills benen inte längre bar. Få saker är så sköna som att känna vinden i ansiktet och att känna snön yra under fötterna. På födelsedagskvällen åt vi på restaurang och jag hade på mig bästa födelsedagspresenten, en hemmagjord tröja med en dagisbild på mig och ordet "myndig" tryckt på.

När jag kom hem var dags för kalas med kompisarna. Jag var bjuden på fest med de närmsta. Trodde jag. Efter att ha öppnat presenter och champagne hördes en sång. Upp från källaren kommer nästan hela min gymnasieklass sjungandes "Ja må hon leva". Under kvällen fick jag en t-shirt som alla skrev fina meddelanden och budskap på.

Mitt livs första – och hittills enda överraskningsfest. Mina kompisar är bäst!

Varför skriver jag det här?

Dag 17: Mitt favoritminne

Oktober 1992. Jag var sex år och semestrade i Turkiet med halva tjocka släkten. Mamma nattade lillebror, då två år, och pappa tog med mig till en restaurang utanför hotellet. Där åt vi pommes frites, sent på kvällen. Restaurangen spelade min dåvarande favoritlåt, Lambada.

Jag tuggar på mina pommes och utbrister:

"Pappa, det här är livet!"

Varför skriver jag det här?

Dag 16: Min första kyss

Augustikväll. Jag står i vimlet på Götgatan och väntar i nya pumps från Amsterdam. Puttas åt sidan av ett gäng killar som är på väg ut i Stockholmsnatten.
Då kommer han. I jeans, gul piké och kofta. Han är lång, luktar gott och pratar för mycket. Vi dricker öl på Mosebacke med mina tjejkompisar. Han är bara 19 och för liten för att köpa öl. Jag köper till honom också och hoppas att ingen ser. Han lägger handen på mitt knä och säger att han är glad. Jag är fnissig och bubblig i näsan av kolsyran.
Så måste han gå. Vi står i trappan ner till tunnelbanan. Han leker med mitt hår. Och kysser mig. Länge.

(Nej, det här var kanske inte min allra första kyss. Men det var min första kyss med han som betyder mer än alla andra.)

Varför skriver jag det här?

Dag 15: Mina drömmar

Starta ett eget magasin. Resa och se världen. Få en stor och härlig familj och mycket kärlek. Ett lyckligt och meningsfullt liv.
Och så hoppas jag att jag eller någon jag känner aldrig får cancer eller ALS. Och att jag får sova gott om nätterna. Sen är jag nöjd. Tack och amen.

Varför skriver jag det här?

Dag 14: Vad hade jag på mig i dag?

 

Jag är en mycket effektiv och kompetent tjej som skriver uppsats på dagen och tränar på kvällen. Här är jag efter 15 minuters löpning och 60 minuters spinning.

Varför skriver jag det här?

Dag 13: Den här veckan

Måndag: C-uppsats. Dela ut enkäter på Dagbladet och Sundsvalls tidning (ST) + boka intervjuer på ST. 

Träna: Indoor walking.

Tisdag: C-uppsats. Skriva teori, göra provintervju på ST. Putsa på intervjumanualen om det behövs och sedan göra riktig intervju.

Träna: Spinning.

Onsdag: C-uppsats. Skriva teori och metod, göra intervjuer på ST. 

Träna: Bodybalance.

Torsdag: C-uppsats. Skriva teori och metod. Eventuellt intervjuer på ST. Eventuellt dela ut enkäter på radion.

Träna: Styrketräning.

Fredag: Åka hem till Stockholm <3 Se nya Harry Potter!

Lördag: Gå på gymnasiemässa med världens bästa syster.

Söndag: Adventsmysa med familjen. Åka tillbaka till Sundsvall.

Varför skriver jag det här?

Dag 12: I min handväska

Varför skriver jag det här?

Dag 11: Mina syskon

Mina syskon är coolast i världen.

När lillebror föddes var han blå och låg i kuvös. Sedan fick han brun hud och illblont hår och blev full av bus. Min lillebror tejpade för osthyvlar, limmade fast saker så att man inte kunde flytta på dem och knöt rep genom hela huset och kallade det fällor.
Lillebror är grym på att fiska, göra ritningar för kojbygge och datorer. Dessutom kan han Clas Ohlsonkatalogen utantill.

När jag fick veta att jag skulle få ett till syskon ville jag ha en syster, eftersom jag redan hade en busig bror.Jag fick en syster. Som var minst lika busig. 

Hon hade blont, lockigt hår och såg ut som ett gulligt troll. Hon sjöng jämt.
I dag är hon den roligaste, coolaste och smartaste människan jag känner. Hon är grym på att dressera hundar, på att lyfta tungt på gymmet och har läst alla Harry Potterböcker minst hundra gånger.

Som sagt, världens coolaste syskon.

Varför skriver jag det här?