I dag är det två år sedan jag träffade B för allra första gången. Två år sedan jag kom hem från 37-gradigt kokande Grekland till 18-gradigt regnande Sverige. Ändå pallrade jag mig ut i nattvimlet, på världens sämsta klubb. Och så var han bara där vid min sida. Han har inte lämnat den sedan dess.
Han gör mig lycklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar