Åker till Gävle på morgonen för två inbokade intervjuer till vårt gräv. Jobbar intensivt hela dagen och får höra två mycket bra historier. Kommer hem till Sundsvall på kvällen, kastar i mig mat och drar i väg för mys- och Idolkväll med fina vänner.
Lördag:
Vaknar tidigt, äter frukost och drar till gymmet. Kommer hem, duschar, handlar. Cyklar till skolan för att korrekturläsa Kåridåren. Cyklar hem, tvättar, städar och pluggar. Ägnar kvällen åt tv, läsa skönlitteratur och lyssna på årets sommarprat via poddsändningar. Samt att ligga vaken och vara orolig för B som fått matförgiftning. (Han mår bra nu.)
Söndag:
Vaknar sent och fastnar med DN, speciellt Söndag. Cyklar till skolan för mer korrekturläsning. Korrekturläser och pluggar på gamla tentor till grävtentan på fredag. Kommer hem runt nio på kvällen, skriver artikel till grävet. Morrar lite för att jag inte hann träna och inte har någon matlåda tills imorgon. Sover förhoppningsvis före klockan ett, men räkna inte med det.
Alltså, jag klagar verkligen inte. Jag blir nästan hög av att ha mycket att göra. Det är som om ju mer saker jag måste göra, desto mer energi och driv får jag. Är inte det lite konstigt? Kan man bli utbränd, fast tvärtom? Typ jagärsåhimlastressadgemigmerattgörajagmåstegöramera.
5 kommentarer:
Haha. Sådär har jag med varit. Men passa dig, det är tydligen farligt att ha roligt mycket också. ;)
Varken Jonna eller jag har matlåda till imorgon. Vi hoppas på mums i restaurangen, joina!
barajagjohanna: Haha, jag misstänkte nästan det. Får passa mig noga då ;)
Yes, lunch med två fina brunetter kan ju inte bli fel!
Det är ju super om det fungerar, men samtidigt skriver du om magkatarr och sömnproblem, så var försiktig ändå ;)
Annika: Men det är ju lite det jag menar. Jag VET att jag har skitmycket att göra, jag vet att alla andra känner sig stressade. Och jag känner bara att allt är underbart. Vad är det för fel på mig? :S
Johanna: Du är lyckligt lottad!
Skicka en kommentar