måndag 24 november 2008

Och så var vi tillbaka i verkligheten igen

Jag sitter fortfarande på tåget. Prognosen är just nu 17 minuter sen vilket borde betyda att jag är i Sundsvall om ungefär tio. Eller kanske inte, just nu står jag still. Tågmöte.

Alldeles nyss kom en gubbe fram till mig. Modell äldre, tjock, luktar sprit. Generation viktig-petter.
- Har du varit inne på den toaletten? (pekar)
- Nej...
- Kissar du aldrig?! För om du går in på den så får du se den äckligaste toaletten du någonsin varit med om!
(Tror han verkligen det? Jag har sett bra mycket äckligt i mina dagar, bland annat gubben framför mig som av någon konstig anledning inte kan fästa blicken.)
- Du kanske borde ta det med personalen i stället?...
- Tror du inte jag har gjort det? Oj, vad jag har pratat med personalen! Men jag är gammal pensionär, ingen bryr sig väl om mig. (Jaa, kom igen, offerkortet funkar väl alltid!) Men du är ju framtiden, du ska ju bo i det här landet i minst 50 år till. (Men alltså, är gubbfan synsk eller vad?) Det här samhället blir bara värre och värre, du måste ju ta ditt ansvar. (Men åh, dumma Johanna! Självklart måste jag uppfostra och potträna vuxna människor i första klass!)

Karln avslutar med att påpeka att det verkligen inte är bra att ha datorn i knät som jag har. han har minsann gjort undersökningar på strålningen och den är sannerligen mycket stark. Om jag ska skaffa barn någon gång så kan det vara bra att tänka på. Så där i all välmening då?